Varukorg

Produkter

Kontakt

Ventbutiken.se
Ventilationsbutiken i Sverige AB
Torrsjö 105
862 95 Njurunda
Sverige
E-post:
Webb: ventbutiken.se
Telefon: +46 70 2450093

Information

Nyhetsbrev

Skorstensfläktar och rökgasfläktar

Fabrikat
Injekt skorstensfläktar Exodraft skortensfläktar


Njut av brasan

En eldstad är underbart att ha när det är lite kyligt ute, men är det enkelt att tända brasan utan att det kommer in en massa rök och sot i bostaden? Detta orsakas ofta av dåligt drag i skorstenen. Med Ventbutikens skorstensfläktar, även kallad rökgasfläktar, säkerställer ni att det alltid är rätt undertryck i skorstenen. Det bidrar till en bättre bränsleekonomi. Rökgasfläkten/skortensfläkten är en eldriven fläkt. Den monteras på skorstenstoppen och den drar ut rök, sot och partiklar och lämnar värmen kvar i bostaden.


Skorstensfläktsguiden

Injekt rökgasfläkt
INJEKT RÖKGASFLÄKTAR
      
En rökgasfläkt med ejektorverkan

·        Undanröjer problem med rök såväl inom- som
         utomhus
·        Lätt att sota utan demontering
·        Löser problem med rök nedslag
·        Tystgående
·        Ejektor i rostfritt stål
·        Svensk kvalitetsprodukt
·        5 års garanti på ejektor

HÄLSOSAMMARE INOMHUSKLIMAT MED MINDRE SOT OCH DAMM
När alla partiklar sugs ut ur huset genom skorstenen blir inomhusklimatet mycket hälsosammare. Rökgasfläkten kan ställas in för kraftigt drag just när brasan tänds. Det betyder att rök, damm och partiklar far upp genom skorstenen i stället för att komma ut i rummet. Samtidigt blir det enklare att hålla rent och du slipper sot på väggarna.

ENKEL TÄNDNING
Du får garanterat lätt att tända brasan, oavsett placering, väderförhållanden eller hur skorstenen passar för eldstaden.

INGEN RÖK ELLER LUKT
Med rätt drag i skorstenen får du inte in någon rök i rummet när du tänder brasan eller fyller på bränsle – eller medan
elden brinner. På det sättet undviker du att hus och kläder luktar rök och ”lägerbål”.

BÄTTRE EKONOMI
Med rätt drag i skorstenen kan du minska användningen av spjället och få en lugnare förbränning. En perfekt förbränning med rätt typ av bränsle betyder att du kan spara upp till 15 % på bränslet.

KORT FAKTA
Fotstorlek 280*280 mm passar skorstenar från Ø 100 mm – 250 mm samt rektangulär kanal.

Fotstorlek 230*230 mm passar för skorstenar med insatsrör samt långa rökgaskanaler max Ø 150 mm.

För montering på cirkulär rökgaskanal finns måttanpassad övergångsstos som tillbehör.

För steglös varvtalsreglering finns regulatorn VRS.

Dimensioneringsprogram  finns på http://www.ventbutiken.se/skorstensflaktar

5 års garanti på ejektorn.
2 års garanti på fläkten.


Vedeldarguiden

Vedeldarguiden

Inledning

Det finns flera skäl till att elda med ved. Det ena är trivseleldning i öppenspis, braskamin eller kakelugn, med öppna luckor, för att få en mysig stund framför brasan. Vid eldning i öppenspis och i kakelugn med öppna luckor bör gnistgaller placeras framför. Trivseleldning innebär att kontinuerlig eldning inte sker hela dagen och heller inte för basuppvärmning.

Det andra är att man önskar klara värmeförsörjningen med ved. Ved används i olika typer av eldstäder som i vedpanna och s.k. tunga eldstäder, såsom kakel- och täljstensugnar. Kakel- och täljstensugnar ackumulerar värme under lång tid då sten och kakel tar upp värmen mycket effektivt.

Förutom vår långa tradition, beror de senaste årens ökning av vedeldning på de statliga bidragen som ges i syfte att stimulera användandet av biobränslen. Effekten av detta hoppas man kunna bli minskade utsläpp av fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten. Det är uppskattningsvis minst 600 000 villor som, helt eller delvis, värms med hjälp av ved och i sotningsdistriktens register finns ca 260 000 vedpannor och ca 1,2 miljoner lokaleldstäder.

Av Sveriges totala energiförbrukning utgörs 20 % av biobränsle, där vedeldningen är vanligast. Förutom att det är miljövänligare blir det också billigare än olja och el. Detta förutsätter dock att man har god tillgång till billig ved. För att klara miljökraven installeras i dag i stort sett inga vedpannor utan keramikklädd kammare och inkopplad ackumulatortank. 

Oavsett motiv för eldning vill man förstås få ut mesta möjliga av bränslet. Då är det av yttersta vikt att man förbereder veden med rätt förvaring, torkning och klyvning. Med rätt eldningsteknik får man också optimalt energiutbyte. Vi kommer i denna guide mest beskriva problematik kring eldning i vedpanna.

Fem sätt att skaffa och förbereda veden:

1.    Är man själv skogsägare eller har kontakt med någon som är skogsägare så kan man avverka veden själv.

Att tänka på:
Säkerheten vid arbete med motorsåg är viktigt att beakta. Använd skyddsskor med stålhätta, byxor med sågskydd, hjälm med visir, hörselskydd och skyddshandskar.

2.    Skogsbolag, skogsägarföreningar och privata skogsägare med marker i närheten. De som vill bli av med sin ved annonserar ofta i lokaltidningarnas eftertextannonser.

3.    Lokala vedhandlare. Du hittar dem bl.a. på google.se eller i telefonkatalogens gula sidor under rubriken "Kol, koks och ved".

4.    Sågverk och andra träindustrier säljer ofta spillvirke.

5.    Insamling av restvirke efter röjnings- och gallringsarbeten på skogsmark. Här krävs skogsägarens tillstånd, inte minst därför att det måste finnas ett avtal om arbetsgivaransvaret ifall en olyckshändelse inträffar.

Barr- och lövved säljs löst på bil eller på släpvagn. Då säljs veden som s.k. stjälpt mått (på strul) eller i travat mått (m3t). 1 m3 stjälpt mått på ved motsvarar 0,62 m3 travad ved. De vanligaste längderna är 0,25 m - 0,5 m och 1,0 m. Alla längder ovan kan köpas kluven eller okluven. Det är också vanligt att veden säljs på hellängd på bil eller skotare (m3). 3 m-längder förekommer också.

Man har i alla tider förordat att ved ska fällas på vintern, kapas och klyvas före midsommar och sedan få torka under tak. Som tak kan användas t.ex. plåt. Det är också viktigt att skydda veden från markfukt. Veden kan travas på kraftiga slanor, med plastfolie i botten, eller på pall. Gäller det lagring av stor mängd ved bör man ha en vedbod med rejäla springor i väggarna, så att man får god luftcirkulation runt veden.

En vedtrave som ligger utomhus bör placeras varmt och soligt, helst i söderläge, men också så att luft och vindar kan röra sig fritt. Undvik att lägga vedtraven under trädkronor. Där kan det bli långvarigt dropp efter nederbörd.

Färsk ved innehåller ca 60 % vatten. Ved torkad i en väl ventilerad vedbod har en fukthalt på 15-20 %, vilket är utmärkt. Ved som fått torka utomhus under skydd av tak har en fukthalt på 20-30 %. Om fukthalten är högre än 30 % bör den inte eldas. Vedens fukthalt är helt avgörande för värmevärdet.

För att göra torkningen effektivare kan veden klyvas för hand eller med vedklyv.

En generell tumregel är att man i en vedpanna inte bör elda ved som är grövre än ca 12 cm. Det har att göra med eldens förmåga att värma veden så snabbt som möjligt och därmed få hög verkningsgrad på kort tid. Om man har möjlighet kan man lägga vedbehovet för någon vecka i pannrummet. Tänk då på att inte lägga in blöt ved. Det kan ge fukt- och mögelproblem.

Generellt innehåller ett tungt vedträ mer energi än ett lätt, förutsatt att tyngden inte beror på vatten. De tunga träslagen som bok, ek och björk har dessutom höga värmevärden och är därför populära bland vedeldare. Det virke som passar som ved får bli det och all sorts ved brinner bra om den är torr. Ved som är angripen av röta har betydligt sämre värmevärde.

Ett gott råd - Elda inget annat än torr, ren ved!

Av miljöskäl får man inte elda sopor. Sopor kan innehålla produkter (t.ex. emballage av plast) som ger mycket skadliga rökgaser. Man får heller inte elda med impregnerat eller målat virke, beroende på att giftiga ämnen, som t.ex. arsenik och olika tungmetaller, frigörs och följer med rökgaserna ut. Giftiga ämnen gör också askan giftig och olämplig att sprida i trädgården. Dessutom kan eldstaden och rökgaskanalen skadas om man eldar sopor. Sopor sorteras och lämnas till återvinning eller omhändertagande utifrån det regelverk som gäller i kommunen.

Eldningsteknik och förbränning

Elda på rätt sätt:

1.  Använd torr ved i lämplig storlek

Det är bra att elda med blandved. Den som t.ex. endast eldar med björkved, med dåligt drag, riskerar att det bildas tjära i panna och skorsten. Vid eldning med ekved måste försiktighet iakttas för att undvika frätskador på murstocken.

2.  Snabb uppstart

Starta snabbt. När du tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper och rikligt med torr, finkluven ved är viktigt.

3.  Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor

När du eldar i pannan – gör det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. Förbränningsluften regleras med dragluckan och spjäll på pannan. På en del pannor finns avancerade reglersystem som automatiskt ställer in förbränningsluften så att bränslet brinner optimalt och utsläppen minimeras. På äldre pannor kan man markera i vilket läge ventiler och spjäll bör stå vid uppstart och under förbränningen.

4.  Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig – inte svart

När det är varmt ute ska man bara se ett ”daller” i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga. Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning – t.ex. för lite lufttillförsel eller skräpved.

5.  Kontrollera rökgastemperaturen – max 350oC.

Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när du värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar du ved i en sådan panna blir rökgastemperaturen upp till 600oC. Inga skorstenar är gjorda för så höga rökgastemperaturer. Nyare pannor har ofta en rökgastemperatur under 300oC. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350oC.

Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om den saknas kan den köpas från installatören eller hos fackhandlare. Temperaturen mäts i rökgaskanalen omedelbart intill pannan. Termometern ska inte sitta i rökgaskanalen kontinuerligt. Det räcker med att täcka hålet med en skruv eller dylikt när inte termometern används.

Rökgastemperaturen bör vara ca 70oC, 1 m ner i skorstenen, för att rökgaserna inte ska kondensera och avge fukt som sedan kan göra att skorstenen fryser sönder. En stålskorsten kan, i det fall kondens bildas, rosta sönder.

Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttertemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Om yttertemperaturen överstiger 100oC kommer trävirke i anslutning till kanalen att torrdestillera och riktigt torrt trä kan antändas vid temperaturer under 100oC . Torrdestillation är en förklaring till att bränder så ofta startar ”oväntat” vid årets första köldknäpp.

6.  Pyrelda inte

Många stryper tilluften och ”småeldar”. Resultatet blir pyreldning. Då brinner inte alla miljöskadliga ämnen i röken upp. Tjära kondenserar i skorstenen och fastnar på pannväggar och i rökkanaler. Ur skorstenen kommer då en grå eller gul rök – inte bra.

7.  Lägg sot och aska i en plåthink med lock

En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska ska förvaras i en plåthink med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn. Därför måste askhinken stå på ett obrännbart material.

Förbränning

Vi beskriver här förbränning i en modern panna med keramisk insats.

Första steget i förbränningen är att veden torkar. Detta sker i en förångning vid ca 100oC. Temperaturen i fyren sjunker varje gång man lägger in ny ved. Vid ca 300oC förgasas veden. Ca 75 % av veden omvandlas till brännbara gaser. Av resten bildas bl.a. träkol. De olika gaserna förbränns vid skilda temperaturer, en del först vid 900oC. Till sist förbränns även träkolet och blir aska.

Primärluft tas in genom dragluckan och stiger genom rosten (gallret) upp till bränslet. Med hjälp av sekundärluften förbränns gaserna i den keramikklädda kammaren, där temperaturen blir mycket hög. När rökgaserna går in i pannans konvektionsdel är förbränningen över, men avger där sin värme till pannvattnet. Rökgastemperaturen efter pannan är vanligtvis 175-250oC.

I omoderna pannor sker överföring av värmen till pannvattnet direkt genom eldstadens väggar och rökgaserna går direkt ut från eldstadens övre del till skorstenen. I dessa pannor saknas keramikklädd förbränningskammare och ibland även separat konvektionsdel. Verkningsgraden i en sådan panna blir låg, förbränningen ofullständig och miljöutsläppen höga. Rökgastemperaturen kan i sådana pannor nå 350oC och mer, vilket innebär en stor risk för sotbrand.

Elda mot en ackumulator

Om du eldar i vedpanna - elda med den effekt pannan är byggd för och lagra värmen i en ackumulator. Med en ackumulator sänker du dina utsläpp med 90 %, jämfört med att du eldar med en strypt lufttillförsel. Dessutom ökar du verkningsgraden, minskar din vedförbrukning och kan elda vid en tidpunkt som passar dig bäst. Dimensionerande för en ackumulator är pannans effekt, verkningsgrad och husets effektbehov. Din installatör har underlag för denna dimensionering.

Inrykningsproblem

Draget i en skorsten beror på den termiska stigkraften, som i sin tur beror på skillnaden mellan temperaturen i skorstenen och temperaturen utomhus - ju högre skillnad, desto bättre termisk stigkraft. Därför är draget sämre under sommaren än under vintern. Vidare beror draget på det atmosfäriska lufttrycket, luftfuktighet, vindförhållanden ovan tak, skorstenens längd och diameter, samt övrig påverkan av ventilation i huset. Långa rökgasvägar, klen skorsten och krökar påverkar draget. Om skorstenen har stor tvärsnittsarea kommer rökgaserna att ha en låg temperatur i skorstenen, beroende på låg rökgashastighet. Detta påverkar också draget. Rätt eldstadsvolym och bra bränslekvalitet är också viktiga faktorer för ett bra drag i anläggningen.

Vanligt i äldre hus är att skorstenen blivit underkänd vid en besiktning och att man därför monterat ett insatsrör (ofta böjligt), vilket också kan försämra draget. Moderna pannor har långa rökgasvägar för att påvisa en hög verkningsgrad, vilket i sin tur gör att pannan får stort tryckfall och alltför låg rökgastemperatur.

Har du råkat ut för måttliga tjärproblem kan du köpa ett medel att lägga i pannan. Skorstensrensar reagerar i en katalytisk process med den brandfarliga tjäran och omvandlar den till ofarliga torra klumpar som inte brinner. Det är mycket enkelt att använda Skorstensrensar. Man eldar den som vilken ”vedklabb” som helst. Alla som kan elda en brasa kan också använda Skorstensrens

Skulle tjärproblemen vara stora kan du vända dig till Räddningstjänsten som kan bränna bort tjäran, uppifrån och ner i skorstenen, med en speciell brännare. Detta sker under säkra och kontrollerade former.

Om man råkat ut för kraftig tjärbildning i panna och skorsten kan sotbrand uppstå. Om sotbrand uppstår – gör följande:

1.    Stäng alla luckor på eldstaden

2.    Ring 112 Räddningstjänsten

3.    Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd, speciellt vid bjälklagsgenomgångarna och på vinden, samt taket

4.    Ring sotningskontoret och beställ besiktning av skorstenen

Så undviker du brand i anslutning till skorstenen – se rubriken ovan ”Eldningsteknik och förbränning”.

Inrykningsproblem kan lösas med rökgasfläkt/skorstensfläkt

De vanligast förekommande typerna av rökgasfläkt är gjorda så att rökgaserna passerar fläkthjulet (axial- eller radial hjul) och motorn. Denna konstruktion innebär att rökgaserna smutsar ner de berörda ytorna med sot och tjära som finns i röken. Motorn utsätts också för höga temperaturer. Konstruktionen innebär att man måste ha regelbunden kontroll på beläggningarna på fläkthjulet och det behöver ofta rengöras. Vid strömavbrott hindras rökgaserna och i ett sådant läge tvingas man gå upp på taket och demontera eller fälla upp fläkten. Missar man detta kan det innebära kraftig inrykning i huset. Den som trots allt är den bästa av dessa typer är fabrikatet Exodraft.

Smart lösning på inrykningsproblem

Vår skorstensfläkt Injekt är så konstruerad att rökgaserna varken berör fläkthjul eller motor. Det innebär att dessa känsliga delar i fläkten inte påverkas. Motorn utsätts heller inte för höga rökgastemperaturer. Vid strömavbrott hindras inte rökgaserna av fläkthjul och motor. Injektfläkten behöver inte demonteras eller fällas upp vid strömavbrott. Vid sotning av skorstenen behöver den heller inte demonteras eller fällas upp. Injektfläkten har ett inbyggt ejektorrör som innebär s.k. rak genomströmning. Injektfläkten är unik och är i alla avseenden en överlägsen fläkt i detta sammanhang. På sidan Skorstensfläktar-Injekt finns en ruta där du själv kan dimensionera en Injektfläkt och se en film om hur den arbetar. Vi har hundratals nöjda kunder. Returrätt om ni inte är nöjd. Ring gärna om ni undrar något. Tillbehör: Varvtalsregulator, övergångsstos om skorstenen är ett runt rör (ej murad skorsten).

Ska du köpa/byta/förändra din panna?

En bygganmälan ska göras till byggnadsnämnden vid installation och väsentliga förändringar av eldstäder och rökgaskanaler. Som väsentlig förändring anses bl.a. byte av bränsle, ändrad effekt på pannan, ändring av skorsten eller annan åtgärd som kan påverka byggnadens brandskydd, t.ex. förändrad rökgastemperatur vid installation av ackumulatortank, eller åtgärd som medför ändrad påverkan på omgivningen. Kravet på bygganmälan ger kommunen möjlighet att i byggsamråd eller i en kontrollplan se att alla installationer av eldningsanordningar uppfyller utsläppskrav.

Din kommun kan ha lokala föreskrifter med krav på bränslekvalitet och eldningsteknik – hör med dem!

Krav på miljögodkänd anläggning

Vid nyinstallation eller ändring av äldre installationer får endast miljögodkända vedpannor installeras, d.v.s. pannor som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler. Detsamma gäller kaminer, kakelugnar, täljstenskaminer och spisinsatser. För öppna spisar, endast avsedda för trivseleldning, och vedspisar som endast är avsedda för matlagning, kan högre utsläpp godtas.


Ska du byta bränsle?

Om du övergår från oljeeldning till fastbränsleeldning i en befintlig anläggning ska du anmäla detta till traktens skorstensfejarmästare, som avgör om det behövs en besiktning och provtryckning av rökkanalen. Tänk på att en eldstad som stått oanvänd eller som inte har sotats under en längre period har ett generellt eldningsförbud.
”Skorstensfläktar och rökgasfläktar” har 3 underkategorier