Varukorg

Produkter

Kontakt

Ventbutiken.se
Ventilationsbutiken i Sverige AB
Torrsjö 105
862 95 Njurunda
Sverige
E-post:
Webb: ventbutiken.se
Telefon: +46 70 2450093

Information

Nyhetsbrev

Ventilation

Allmänt

Varför ventilation? Ventilationens uppgift i bostäder är att transportera bort fukt, lukt och föroreningar från byggnadsmaterial och människor. Ibland används även ventilation för att reducera radonhalten i bostäder.

I ett fuktigt utrymme bildas lätt mögel som är mycket ohälsosamt för människor. I utandningsluften från människor bildas CO2. Ventilationen har till uppgift att hålla CO2 halten på en bra och hälsosam nivå. Vid matlagning bildas matos som kan upplevas besvärande om det sprids i bostaden. En bra fungerande ventilation transporterar bort matos så att olägenhet inte uppstår. Vissa byggnader har problem med förhöjda radonhalter i inomhusluften. Radonet kommer från bergrunden och läcker in i bostaden och i bland förekommer den även i byggmaterial. En rätt utformad ventilationsanläggning kan reducera radonhalten i inomhus luften till en nivå under gränsvärdet.

Tilluft

Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila.

Överluft

Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet. Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienutrymme.

Frånluft

Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid

dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning

och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god

uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen.

 

Vädring

Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro,

matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till

forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart

fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en

enskild inglasad balkong.


Benämningar

Frånluft - Luft som sugs ur bostaden.

Tilluft - Luft som tillförs bostaden efter ventilationsaggregatet

Överluft - luft som rör sej mellan rummen inom bostaden.

Uteluft - Luft som tas in i ventilationsaggregatet utifrån.

Avluft - Luft som lämnar ventilationsaggregatet och ut i det fria.

S-ventilation Självdragsventilation

F-ventilation Fläktventilation där frånluftsflödet är fläktstyrt.

FT-ventilation Fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda.

FX-ventilation F-ventilation med värmeåtervinning

FTX-ventilation FT-ventilation med värmeåtervinning.


Hur mycket ska jag ventilera

Hur mycket ventilationsflöde det ska vara beror på typ av utrymme, antal personer och byggnadens yta. I en bostad ska ventilations flödet dimensioneras enligt följande:

I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h).

Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea,

4 l/s per person.

I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m3.


Bestämma luftflödet i en bostad

I bygglagstiftnigen anges inte längre luftflöden för enskilda rum. Syftet är att få bort schablonmässigt tänkande och istället få bättre genomtänkta lösningar, t.ex. att särskild hänsyn tas till personbelastning, fuktbelastning och förekomst av matos.

Frånluftsflödet ska vara något större än uteluftsflödet (ca 10%). Detta för att skapa ett litet undertryck i byggnaden, vilket minskar risken att fuktig inomhusluft trycks ut i

väggar, golv och tak. Den fuktiga luften kan kondensera när den möter daggpunkten och skapa fuktskador på byggnaden.


Exempel

Minsta luftflöde för en bostad på 140 m2 med 1 badrum med dusch, 1 WC, 1 tvättstuga och tre sovrum och utan hänsyn taget till spiskåpa:

Normalt i bostäder blir frånluftsflödet dimensionerande.


Normenligt frånluftsflöde

  • WC -10 l/s

  • -Bad med dusch -15 l/s

  • Tvättstuga -15 l/s

  • Kök -10 l/s (+ forcering via spiskåpa)

Totalt frånluftsflöde blir 50 l/s


Normenligt min tilluftflöde

  • Normalt uteluftsflöde: 0,35 l/s x 140m2 = 49 l/s.

  • 4 l/s x 4 sov platser = 16 l/s.

I praktiken blir det 7 l/s per sovplats. Totalt 28 l/s i sovutrymmen och 16 l/s i vardagsrum för att balansera mot det dimensionerande frånluftsflödet.

Med ett totalt tilluftsflöde 44 l/s och 49 l/s frånluftflöde ger ett undertryck på ca 10%.



Lagar och förordningar för ventilation

Följande lagar och bestämmelser styr och ger råd om hur ventilationen i en bostad ska utformas:

BBR - Boverkets byggregler

Folkhälsomyndigheten - Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Förutom lagar finns praxis i branschen som normalt VVS konstruktörer tillämpar.


Dimensionering av ventilationsanläggningen

Förutom att luftflödet för varje enskilt utrymme ska bestämmas måste ventilationssystemet dimensioneras med omsorg med hänsyn till drag, tryckfall, ljud och energieffektivitet.

Ljud i ventilationsanläggningen

Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer i bostäder som avger kontinuerligt ljud är 30 dB i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro och 35 dB i övriga utrymmen.

Vi beräkning av ljudalstring till rum tas hänsyn till fläktbuller och ljudalstring i kanalsystemet. Genom ljuddämpare, ett väl dimensionerat knalsystem samt omsorgsfullt vada dom nås rätt ljudnivå.


Isolering av kanalsystem

Kanalsystemet ska isoleras olika beroende på vilket typ av kanal och hur den är förlagd.

Isolering av kanaler görs både för att minska värme- eller kylförluster i ventilations luften och som kondens eller brandskydd.

Isoleringstjocklekar och ytskikt varierar beroende på isoleringsmaterial och tillverkare. Generellt skall ventilationskanaler isoleras enligt följande:

  • Uteluftskanal skall värme och kondens isoleras i varmt utrymme.

  • Avluftskanal skall alltid värme och kondensisoleras i varmt utrymme.

  • Tilluftskanal skall värmeisoleras i kallt utrymme.

  • Frånluftskanal skall värmeisoleras i kallt utrymme.

  • Om luften inuti ventilationskanalen har lägre temperatur än omgivningen ( Vid kyld tilluft ) skall isoleringen utföras med diffusionsspärr.

Det är också viktigt att upprätthålla byggnadens diffusionsspärr vid rörgenomföringar.

Tjockleken på värmeisoleringen måste projekteras fram utifrån ett antal parametrar för att minimera värmeförlusterna från kanalsystemet.


Imkanal

Imkanal kallas den kanal som ansluter till spiskåpan. För bostäder gäller Imkanal klass 3.

För ett enfamiljshus är dimensionen på imkanalen vanligen 125 mm.


Material

För klass 3 kan normalt förekommande standardprodukter inom svenskt leverantörssortiment av ventilationskanaler användas, tex varmförzinkad plåt. Det finns krav på sammanfogning, isolering, upphängningar och täthet. Kanalen får kopplas samman med andra kanaler.


För ett en familjs hus kan imkanlen vara förlagd och isolerad enligt:


Isolering och förläggning

Imkanaler i klass 3 kan utföras oisolerade inom det betjänade utrymmet inom brandcellen där köket inryms, förutsatt att ett erforderligt brandskyddsavstånd upprätthålls mellan kanalens utsida och brännbart material.

Kanalen monteras på ett avstånd av 30 millimeter från brännbart material.

Isolering i genomgång av bjälklag och på vind för ett enfamiljshus (BR1 byggnad) ska motsvara brandklass EI30. Det uppnår man genom minst 50 mm mineralullsisolering med nät.


Rengöring

Kanalsystemet ska kunna göras rent med torr rengöringsmetod. För att möjliggöra rengöring ska rensluckor monteras vid vid dimensionsändringar, vid riktningsändringar överstigande 45 °, samt på lämpligt avstånd från föregående renslucka vid horisontell rak kanalsträcka, exempelvis 7,5meter.


Värmeåtervinning i ventilationssystem

För enfamiljshus gäller tre typer av värmeåtervinnig.

Plattvärmeväxling eller korsströmsväxlare som det också kallas, den andra varianten är roterande värmeväxlare och den tredje är återvinning via frånluftsvärmepump.

Fördelen med en korsströmsvärmeväxlare är att ingen kontakt finns mellan luftströmmarna mellan till och frånluften.

Nackdelarna är att korsströmsvärmeväxlare har lägre års energiverkningsgrad än den roterande värmeväxlaren. En plattvärmeväxlare också påfrysning och måste avfrostas. Under avfrostningen reduceras värmeåtervinningen eller upphör helt. Det finns och avfrostningsmetoder med extra värme eller reducering utav tilluftsflödet.

Fördelen med en roterandevärmeväxlare är den höga års energiverkningsgraden, ingen extra energitillförsel för avfrostning eller uteblivet tilluftsflöde. Nackdelen är att lite överläckning kan ske mellan frånluft och tilluft.


När du läser aggregattillverkarnas redovisning av effektivitet av värmeåtervinningen finns följande begrepp:

Temperaturverkningsgrad - anger värmeväxlarens momentana verkninggrad

Årstemperaturverkningsgrad - anger det beräknade årsmedelvärdet av värmeåtervinnarens temperaturverkningsgrad

Årsenergiverkningsgrad - anger hur mycket ventilationsaggregatet täcker av det termiska

energibehovet som uppkommer av luftväxlingen som orsakas av aggregatet (inkluderar infiltration).


När man ska avgöra om någon värmeväxlare är bättre en den andra är det viktigt att kontrollera att alla jämförelser har samma indata avseende temperaturer, luftfuktighet, luftflöde samt drifttider.

Om den totala återvunna energin över ett helt år ska jämföras används begreppet årsenergiverkningsgrad.


Ventilationsaggregat

Valet av ventilationsaggregat är viktigt eftersom det ska leva med huset i minst femton till tjugo år. Vad aggregatet kostar i inköp ska noga vägas vad det kostar i drift. Ett dyrare aggregat med låg energiförbrukning eller billigare med högre energiförbrukning?

Jämför årsenergiverkningsgrad och SFP-värden mellan de olika aggregaten.

I och med att aggregatet ska vara i drift dygnet runt i tjugo år bör energiförbrukningen kontrolleras noggrant.

En annan aspekt som ska vägas in är service åtkomlighet av aggregatet. För att en väl fungerande och energieffektiv ventilation ska bibehållas över tid måste regelbunden service utföras.


Utifrån det totaltflöde som är framräknat för huset samt tryckfallet i kanalsystemet väljs aggregat storlek.

Att tänka på vid val av utförande av ventilationsaggregat är:

  • Hur ska aggregatet placeras? Liggande med sidoanslutning eller stående, vägghängt med toppanslutning.

  • Ska imkanal anslutas till aggregat eller inte? Många aggregat har en extra anslutning för spiskåpan.

  • Vilken typ av värmebatteri ska användas? Elbatteri eller vattenburet batteri. Aggregatet styrutrustning anpassas eftervalet av eftervämningsbatteri. Ett elbatteri är enklare och billigare att installera medan ett vattenburet batteri tillsammans med värmepump eller annan billig värmekälla blir driftekonomiskt bättre.

  • Ska kylbatteri installeras? Vi till gång till kollektor från berg eller markvärmeanläggning kan billig kyla fås genom att installera ett kylbatteri i ventilationsanläggningen. Anläggningen bidrar då till att återladda energi i kollektorn som senare kan återanvändas av värmepumpen.

  • Styr och övervaknings funktioner. För utom styrning utav värmeåtervinnare och eftervärmningsbatteri finns funktioner för reducering av luftflöde via tidur eller närvarogivare, sommarnattkyla, kylåtervinnig mm.

  • Finns planer på att utöka byggnaden? Vi utbyggnadsplaner bör hänsyn tas till redan vid val av luftbehandlingsaggregat.

Kanalsystem

Genom kanalsystemet transporteras luften i ventilationssystemet. Kanalsystemet för ventilation utförs vanligtvis med spiralfalsade rör utav varmförzinkad stålplåt. Kanalsystemet dimensioneras utifrån det luftflöde som ska transporteras. Vid dimensionering sätts förutsättningar för ljud och tryckfall samt även för energianvändningen i ventilationsanläggningen.

Låga tryckfall eller låga lufthastigheter i kanalsystemet ger lite ljud och låga tryckfall och därmed låg energiförbrukning.

En tumregel är att till utrymmen som ska klara ett ljudkrav på 30 dba ska max 1,5 m/s i betjänade kanal. Utrymmen med ljudkrav på 35 dba kan ha 3 m/s i betjänande kanal.

Kanalsystemets totala tryckfall bör inte överstiga 200 pa för att få en energieffektiv anläggning.

Kanalsystem ska uppfylla krav ställda i boverkets byggregler avseende täthet, material.

Exempel på klassificeringar som uppfyller dessa krav är:

Täthetsklass D enligt SS-EN 12237 och korrosivitetsklass C3 enligt SS-EN12944-2.

Kanalsystemet skall utföras så att det är rensningsbart. Rensningsmöjlighet möjliggörs via rensluckor på kanalsystemet.


Don

Don som förekommer i en ventilationsanläggning är:

Uteluftsdon - don där uteluften tas in.

Avluftsdon - don där avluften blåses ut.

Kombihuvar - kombinerat don för både ute och avluft.

Tilluftdon - don som luften till rummet tillförs via.

Frånluftsdon - don där luften sugs ut ur rummet.

Överluftsdon - don som gör att luften mellan rum kan passera.

Uteluftsdonet ska helst placeras på norrfasad för att undvika solen. Hänsyn till yttre föroreningar och avluftsöppning ska tas.

Avluftsdonet placeras så att det inte avger ljud eller orsakar kortslutning till uteluften. Taket är vanligtvis den bästa placeringen.

Tilluftdonen väljs utifrån utseende, vilken luftmängd som donet ska ge, ljuddämpning samt kastlängd på luften. För att undvika drag bör tilluftsdonen noggrant välja ut.

Frånluftsdon utgörs vanligen som runda kontrollventiler i boende miljö. Väljs utifrån dimensionerande luftflöde.

Överluftdonen sitter vanligen till badrum, kök och klädkammare i boendemiljö och kan utformas som urtag i dörrkarm eller tröskel.


Filter

Filter är en viktig del utav ventilations anläggningen. Filter skapar tryckfall som kostar fläktenergi att övervinna. Det är därför viktigt att välja ett filter som håller så lågt begynnelse tryckfall som möjligt och har ett filtermedia med god stofthållning.

Filter klass i klasser Grov G1-G6, Medium M5-M6 och fin F7-F9 enligt standard EN 779:2012.

Ventilationsanläggningen bör innehålla tilluftsfilter och ett frånluftsfilter.

Frånluftfiltrets funktion är egentligen bara att skydda ventilationsaggregatet från nedsmutsning utav rumsluften. Som frånluftsfilter räcker filterklass F5.

Tilluftfiltret skyddar aggregatet och hela kanalsystemet från nedsmutsnings och ska klara av att skilja små partiklar som pollen mm. Standard på tilluft för boendemiljö är filterklass F7.


Energieffektiv ventilation

Boverket ställer krav på energieffektivt byggande och har också specifika krav på ventilationssystem.

Bostäder skall vara utformade så att byggnadens specifika

energianvändning (all energi utöver hushållsel) högst uppgår

till 110 kWh per m2

golvarea och år i klimatzon söder*

och 130 kWh i klimatzon norr*.


Ventilationssystemets specifika fläkteleffekt (SFP) bör inte

överstiga SFP 2,0 kW/(m3/s). För ventilationssystem med

varierande luftflöden, t.ex. sänkning av luftflödet när bostaden

är tom, kan dock högre SFP-värden accepteras.

Ventilationssystem skall vara försedda med styrutrustning

som anpassar effektbehovet efter utetemperaturen.

Förutsättningarna för en energieffektiv ventilationsanläggning sätts vid dimensionering utav kanalsystem, val utav fläktar och styr och reglerfunktioner.

Några parametrar att tänka på för att få energieffektiv ventilationsanläggning:

Låga tryckfall i kanalsystemet låga fläkteffekter.

Möjlighet till att reducera luftflödet när bostaden inte brukas sparar energi.

Hög årsenergiverkningsgrad minskar behovet av uppvärmning.

Energieffektiva fläktar typ EC fläktar reducerar behovet utav fläktenergi.

Filter med låga tryckfall minskar behovet utav fläktenergi.


Radon

Radon förekommer naturligt i berggrunden och i bland i byggmaterial valigt kallat "blå betong".


För bostäder är gränsvärdet för radon 200 Bq3.

Beroende om den förhöjda uppkomsten av radon beror på läckage från berggrunden eller byggmaterial åtgärdas det på olika sätt. Ventilation kan i bland ensamt eller som en av flera åtgärder göra att man kommer tillrätta med problem med förhöjda radonvärden. En felaktigt installerad ventilation kan t.o.m. försämra situationen.

Ingen generell lösning finns utan varje hus måste bedömas utav radonkunnig person.

Kampanj

Nyheter